Ofta säger hundägare att de vill ha en vanlig normal hund. Men vad är en normal hund?

Här är några egenskaper hos normala hundar:

normala hundar biter
normala hundar kom inte på inkallning om något annat är intressantare
normala hundar reagerar starkt på stimuli, tex ljud, hastiga rörelser mm. Rädsla är en överlevnads anpassning.
normala hundar tuggar, dissekerar och förstör saker, även dina nya skor
normala hundar vaktar sina ägodelar oavsett om det är ben eller liggplats
normala hundar skäller och morrar
normala hundar gräver hål
normala hundar ylar eller skäller när de blir lämnade ensamma
normala hundar jagar katter och vilda djur
normala hundar dödar små djur
normala hundar drar i kopplet
normala hundar tycker om att springa runt så fort de kan, även om de välter barn samtidigt
normala hundar lyfter på benen och kissar på träd, även på inomhusgranen..
normala hundar gillar att sniffa på allt – så som skrev, träd, buskar, dikeskanter
normala hundar äter bajs
normala hundar rullar sig i mumsiga lukter och andra döda ting
normala hundar tycker inte om varje hund de möter
normala hundar vill inte bli kramad, pussad eller stirrade på av varje person de möter
normala hundar tycker inte om få klorna klippta eller pälsen borstad
normala hundar tycker inte om att ha kläder, transporteras i väskor eller barnvagnar, eller ha hundskor (Därmed inte sagt att frusna hundar inte ska ha kläder!)

Titta på alla dessa saker som normala hundar gör, hur många vill ha en sån? Normala hundar är inte speciellt bra husdjur...

Vad vi vill ha är onormalt beteende.

Vi vill att en varelse som har utvecklats i tusentals år som jägare ska bete sig som om de vore dockor. Vi vill att hundar att gilla varje hund och människa de möter. Vi vill att hundarna ska vara tysta. Vi vill hundarna gå fint i ett löst koppel även om vår gånghastighet jämfört med hundens naturliga gångart är enormt långsam. (har du hamnat bakom folk som rör sig långsamt när du har bråttom? Frustrerande!) Vi vill ha hundar som inte bits, inte ens när de blir trakasserade eller misshandlade.

Vad vi vill ha är hundar med beteenden som är etologiskt oförenliga med deras utveckling som art. Vi gillar hundar men inte deras "hundighet".

En del av problemet är också vad som definieras som normala hundägarbeteenden.

Många hundägare:

går inte på hundkurser för att lära sig – och hunden - mer
missar att socialisera hunden under dess valp period
placerar hundens fysiska och psykiska stimulansbehov som nr 174 på sin lista över prioriteringar
vet inte hur man förhindrar dåligt uppförande
fokuserar på vad deras hund gör för fel och ignorerar hunden när den gör rätt
tränar inte hunden och skyller sedan på att hunden uppför sig illa
förväntar sig att hundar känner till skillnaden mellan rätt och fel naturligt
leta efter en snabb lösning för beteendeproblem istället för att fundera över varför beteendet började

Normala hundägare få normal hundbeteenden. De letar efter instruktör med hundvänliga metoder när de stöter på problem för att få hjälp. De tränar sina hundar även om de är upptagna. De tillbringar tid med hunden och att hjälpa hunden prioriteras av den normala hundägaren.

Medan ingen hund är perfekt. Inse att nästan allt vi förväntar oss av hundar är onaturligt för dem. Men en del av det som gör hundar så underbara är faktiskt att de i allmänhet mer än gärna byter beteenden som är förankrade i hundratusentals år av instinkt för en ägare som spenderar ett par minuter om dagen med träning med dem.

Hundar kommer inte bli perfekta, oavsett om den köptes som valp eller vuxen. Alla hundar behöver utbildning. Väluppfostrade hundar är ingen slump, de är oftast välutbildade hundar.

Så vad har du för hund, en normal eller onormal?

Läs mer: http://blogs.dogster.com/dog-training/the-myth-of-normal-dogs/2010/11/

Vad är egentligen ”mjuka metoder”, ”positiv träning”, ”klickerträning”, ”belöningsbaserad träning” och liknande uttryck i hundträningen? Ja, egentligen handlar det ju bara om träning som baseras på vetenskapliga metoder, där det finns, eller om etik och moral, där vetenskap saknas.

Tyvärr används ovanstående ord som skällsord av dem som tycker att man ska använda straffbaserad träning, eller åtminstone ibland basera träning på straff. (Läs Canis artikel om problemet med straff här: http://www.canis.se/bibliotek/artikler.php?id=48)

Att använda hotfulla eller smärtsamma träningsmetoder är faktiskt förbjudet. Det står helt klart inskrivet i lagen. Det inkluderar även ryck i koppel för att hunden ska gå fot eller ställa upp sig i utställningsringen...

Att träna med belöningar innebär inte automatiskt att husse har fickorna fulla med godis. Det innebär att förstärka ett beteende så det upprepas i framtiden. Att ge hunden ett obehag (ryck) ökar inte sannolikheten att hunden upprepar beteendet, men den kan mycket möjligt göra det en period för att undvika hård behandling, tyvärr kan den behandlingen ge andra inte så önskvärda uttryck, tex. inlärd hjälplöshet, stress och andra mindre roliga symtom.

På en promenad låter du hunden gå framåt när kopplet INTE är sträckt. Du låter inte sträckt koppel få en positiv förstärkning. Tex, du stannar om hunden drar, hunden når inte dikeskanten om den drar. När hunden slackat på kopplet får den gå till dikeskanten. Hunden blev positivt förstärk av slackande koppel.

Inför besök tränar du din hund att inte hoppa. Den positiva förstärkningen ska komma när alla tassarna är på backen. Oavsett om det är beröm, godis eller kel. Om hunden hoppar, ta bort all förstärkning. Dvs vänd dig om, titta inte på hunden, använd inte armar till att skjuta bort hunden. För när en hund är lite uppspelt, så är det belönande att du såg den, även om du blev arg för att den hoppade. Så, ta avstånd, titta åt ett annat håll, visa med ditt kroppsspråk att du inte vill ha kontakt.
Så fort tassarna är på backen ska du vända dig om och ge hunden en förstärkning. Att berömma när den gör rätt ger hunden mycket information. För om du bara vänder dig om och inte talar om vad som är rätt beteende genom att belöna det så blir hunden bara frustrerad och kommer troligen börja hoppa högre, skälla eller tom börja bitas för att den så gärna vill ha kontakt, de vill ju så gärna hälsa. Så lär dem att hälsa fint, det kommer både du och dina gäster uppskatta.

Men vad är då egentligen ”förstärkare”?

Egentligen är det ju allt som hunden vill ha. Vissa saker kan de inte få, då får vi hitta på det näst bästa. Men om hunden vill ner i diket, så är diket just då de bästa förstärkaren, det är ju det den vill ha. Säg att du tränar på ett beteende och belönar hunden med en ostbit när den sitter. Du gör om det igen, men hunden sätter sig inte. Då har inte hunden upplevt att den har blivit belönad. Vad hade då varit en bättre belöning? Det beror på i vilken situation ni befann er i. Kanske att få lukta på alla människorna den ville hälsa på innan? Kanske att få en stunds bus? Eller kanske ett annat godis hade varit en bättre förstärkare? På valp- och vardagslydnadskurserna börjar vi med att försöka få fram 20 användbara belöningar för att ha flera att ta till när vi vill förstärka ett bättre beteende.
Så, förstärkare (belöningar) kan alltså vara mat, springa, nosa, leka, uppmärksamhet, klapp, kel och massor av olika saker, beroende på din hund och er omgivning. Är det mycket störningar runt omkring så behövs ofta en förstärkare som övervinner omgivningen. En korvbit kanske inte gör det, medan en intensiv lek i en stressande miljö kanske bara får hunden mer stressad. Vilka är dina 20 bästa belöningar? Vad kan du använda i olika miljöer och situationer? Det är värt att lägag ner en stund på att fundera!

Skorps tar igen sig..
.
På koppelträning- och inkallningskurser använder vi oss ofta av uppmärksamhetsljud.

Tex. Ett smack eller en mjuk vissling. Betinga ljudet så det blir något som det lönar sig att uppmärksamma.
1. Vissla, ge en godisbit och upprepa det flera gånger tills du ser att hunden tittar på dig och frågar var godiset är när du visslar. Beröm då när hunden tittar på dig (eller klicka om du använder klicker), och ge godiset.

2. Gör samma ljud när hunden har uppmärksamhet åt annat håll och beröm (klicka) när den tittar på dig och ge godiset/förstärkningen.

3. När hunden uppmärksammar ditt ljud ska du träna samma sak men i andra miljöer, med mer störningar. Tänk på att ha hunden kopplad så den inte kan komma fram till störningen, för i början kan den vara viktigare för hunden. Placera gärna störningen själv, tex en mindre god matbit, så det inte blir för stor störning i början när ni tränar.

När du tränat i flera olika miljöer så kommer hunden lyssna reflexmässigt på ditt ljud. Då kan du börja använda ditt uppmärksamhetsljud för att avbryta det hunden tänker göra, det mindre önskade beteendet och förstärka rätt beteende.

Skillnaden mot hur det förut tränades in är stor. Då uppmärksammade man det oönskade beteendet. Tex genom att säga ifrån, dra i kopplet eller annat. Hunden fick alltså uppmärksamhet endast när den gjorde något mindre bra. För många hundar är uppmärksamhet, även dålig sådan, bättre än ingen alls. Så se till att du förstärker det du vill ha, ignorera andra beteenden. Alltså, glöm inte belöna när hunden är still och passiv också, inte bara förstärka (fya) när den knaprar på dina skor.

När man tränar hundar så ska man gradvis öka svårigheten. Träna först i en miljö där hunden är bekväm, flytta sedan ut träningen i miljöer, lättare i början så den får vänja sig stegvis utan att stressa.

Visste du att en stressad hunden, eller person med för den delen, tappar finmotorik och koncentration? Att pressa hunden, att hota den eller rycka i den skapar stress. Och då är den inte direkt i bästa form att utföra det vi ber den om. Ny miljö kan också få hunden stressad. Om då övningen är bekant hemifrån så är sannolikheten större att den utförs fast hunden är påverkad av miljön, för hunden känner igen övningen. Så vänj hunden vid nya miljöer också! Men stressa inte =)

Om din hund reagerar på saker i miljön, träna då så långt ifrån det så hunden är bekväm. Flytta närmare först när du ser att hunden inte reagerar starkt. I den här situationen är ofta passivtetsträning bra att börja med. Om din hund reagerar på andra hundar, ge de en godisbit för att den tittar på en anan hund. Faktum är att du byter förväntningar. Om alla hundar den ser innebär en godisbit (eller en annan inte upphetsande förstärkning) så kommer din hund snart uppskatta att se andra hundar. Om du rycker i din hund när den ser andra hundar kommer den uppfatta andra hundar som obehagliga. Du förstärker sedan det obehaget genom att fortsätta rycka. Självklart vill man att hundar ska uppfatta andra hundar som positiva även om vi väljer att inte hälsa på dem.

Gör samma sak om din hund är rädd för barn, om den är rädd för mopeder eller vad som helst. En jättebra övning som påbörjas på långt avstånd och får hunden positiv till det som förut var otäckt och sakta men säkert kan ni närma er!

Att använda sig av positiv förstärkning är alltså inte fysiska bestraffningar, inte heller hot, varken muntligt eller stirrande, inte ryck i koppel, inte kasta saker bakom, framför eller på för att skrämma den. Kort sagt, det är som att uppfostra barn, inte använder man våld där heller. Eller, man ska inte använda våld där heller.

Men att använda positiv förstärkning innebär inte att det saknas regler. Precis som vi får lära barn att inte springa iväg ska vi lära hundar att inte göra det heller. Det finns saker som är farligt, där både barn och hundar måste lyda. Men man kan träna in det utan att vara elak, utan att få dåligt samvete. Det bästa med att träna positivt är faktiskt den fina kontakten man får med hunden, tilliten och tilltron, för att din hund vågar lita på dig. Och den vill vara med dig!

Trots att jag gör en jämförelse med barnuppfostran och hund så är det inte menat att förmänskliga hunden, men jag tycker det säger lite om uppfostran och inlärning överlag.

Hur lär då hundar? Vi vet att straffbaserad inlärning inte gör att hunden lär fortare eller bättre. Vi vet att hunden har en ökad tendens att upprepa saker om den fått en positiv förstärkning. Vill du veta mer?

Grattis! Den 4 februari är det en hel dag med inlärning och motivation med Tobias Gustavsson! Och det bästa av allt, kursen är MED hund! Inte bara en föreläsning där vi sitter och lyssnar med andra ord. Så passa på och lär dig mer om hur hundar lär!

Och så har vi Ebba. Har hon lärt sig av Hilda? Eller lärde hon sig för att det var upprepade salgsmål mellan två av våra hundar en period? I vilket fall har hon inget förtroende för andra än familjens hundar och samma saker gäller där. Bara de inte är näsa mot näsa så går det, men inte när det är för nära. Jag har ju dyrt och heligt lovat Ebba att slippa alla ohyfsade hundar som inte förstår att hon vill ha utrymme, så jag hoppas jag möter större förståelse av omgivningen med henne =) Men samtidigt tränar vi på att vara nära, men inte ta kontakt eftersom det behövs både på utsätllning och träning.

Och så har vi Abbe. En hund som inte bråkar med någon, som har så lugnande inverkan på andra hundar att alla blir lugna i hans närhet. Tänk om alla vore såna? Det vore ju önskedrömmen, men det blir ju inte alltid som man vill. jag hoppas iaf att våra tre ungdomar, Buffa, Tuwa och Putte växer upp utan att bry sig om andra, men vi får se, än är de små =)

Här är filmen iaf!

Studier har gjorts främst på höns, inte alls lika mycket på hundar. Men studierna visar väldigt intressanta saker.
Tex får olika hönor olika mycket sperma. Det baseras på tex om det är stor konkurrens. Målet är ju att se till att få avkommor efter en bra höna. Tuppen selekterar alltså, en del får mer, en del får mindre. Men, hönan seleketerar också! Om fel tupp hoppar på, så ja, då åker allt ut igen! Hon sparar dessutom sperma i små fickor, så om inte hönan får tag i en riktig karlakarl till tupp så tar man fram det sparade och fixar det ändå. Smart system =) Framförallt är honval för att förhindra inavel men förhindrandet av inavel sker också i flera stadier i en parning. Det intressanta i forskningen är att det INTE sker urval efter en articifiell inseminisering! Behöver honan se och få välja?

Antalet spermier i förhållande till antalet ägg är det som gör att hanar konkurrerar medan honan väljer. Hanar konkurrerar för att få sprida sina spermier så mycket som möjligt. Honorna väljer mer selektivt för att få så bra spermier som möjligt.

Hundar då? Ja, det har visat sig att hanhundar som är rötägg får para sig mindre, det är en del av tikens val. Ser hanar olika på olika tikar? Ser de till ev- konkurrens? "Portionerar" hanhundar också sperma? Och hur går det då, när vi uppfödare ska välja hanar till hundarna? Eller, hemska tanke, när uppfödare håller fast tiken för att parning ska ske? Jag ser fram - mycket! - mot mer forskning på sexeull selektion på hund. Det ställer stora krav på uppfödare, det kan man ju inte komma ifrån i alla fall. Kort sagt, parningsframgång beror på personlighet, då borde tiken välja..

Som ett tips kan jag nämna att det i årets HUNDuppfödarkurs blir mer om sexuell selektion! (www.hundiahundskola.se)

http://www.ebc.uu.se/forskning/IEG/zooeko/Personal/Hanne_L_vlie/

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=MiamiImageURL_cid=272099_user=10_pii=S096098221000655X_check=y_coverDate=2010-07-13view=c_gw=ywchp=dGLzVlk-zSkWAmd5=6942fc3acabda46164d3dafe58a90e6d/1-s2.0-S096098221000655X-main.pdf

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:197224/FULLTEXT01

http://www.google.com/url?sa=trct=jq=esrc=sfrm=1source=webcd=30ved=0CHEQFjAJOBQurl=http%3A%2F%2Fuu.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A433680%2FFULLTEXT01ei=A7QFT867CMWg4gTY2om-Cgusg=AFQjCNEhJuwIsbxrbn6qxUubXSD2XxcJawsig2=vHAYc13QAWrDGlArSELcmg

När jag har kurser med problemhundar, hundar som har svårt att behålla lugnet när de ser andra hundar, så kan matte husse kämpa hur mycket som helst för att deras hund ska komma över rädslor för andra hundar. Oavsett om det beror på ålder, smärta, rehabilitering, träning eller dåliga erfarenheter så vill hundägaren få sin hund lugn. Men vet ni, det är ta mig tusan omöjligt att få andra att förstå att det inte är ok.. Det svåraste som finns är att få stopp på folk. Framförallt tanter med rullatorer, de har en liten hårig golvmopp i änden på ett 15 meter långt flexi-koppel. Och de jagar en med full fart. När man ser tempot de får upp undrar man om de verkligen har åldern inne för att vara pensionär..

Nåja, för all del, det är inte bara gamla tanter, många tror att just ”min” hund kommer bota en Dinos. ”För min hund är så snäll”. Men sluta tänka så, håll avstånd tills ni får bekräftat att det är ok att gå närmare, får ni inte det, gå inte dit! Har ni inte hela bakgrunden kan ni vara nästan säkra på att er hund inte kommer bota hunden som har problem, ett taskigt hundmöte kan för fel hund få den att backa månader i sin träning. Så var snäll och respektera dem som vill få ordning på sina "bångstyriga" hundar, låt dem vara och hälsa på avstånd.

Kort om epigenetik..


Epigenetik - vad du är med om ändrar ditt genetiska uttryck, tom. till kommande generationer

hund som drabbas av stress får bestående epigenetiska förändringar som kan ärvas av avkomman och leda till ett förändrat beteende i nästa generation.

valpar som stressas i mammans mage kan få genetiska förändringar om mamman stressas under den prenatala tiden eller postnatala tiden

(saxat ur läkaritdningen - det skrevs redan 2006)
Det faktum att epigenetiska mekanismer styr utvecklingsbiologiska processer genom att skapa cellulära minnen är intimt förknippat med dysreglering av epigenetiska tillstånd i samband med sjukdomsuppkomst. Faktum är att vi inte vet, förutom i några isolerade exempel, om den epigenetiska rubbningen är orsak eller konsekvens. Däremot finns det hållpunkter för att epigenetiken påverkar etiologin och patogenesen hos många sjukdomar, t ex präglingssjukdomar, cancer och andra sjukdomar som diabetes , schizofreni eller kardiovaskulär sjukdom.

Till skillnad från ärftliga cancerformer förs inte de epigenetiska förändringarna vidare till nästa generation, utan det är en process som startar med varje ny individ.


I flera år har det varit känt, men det har kommit upp väldigt lite. Anledningen till mitt intresse för det är Per Jensens föreläsning på ADVENTure Dog Conference 2011 (www.adventuredogconference.se)



Epigenetiken har alltså större verkan än vi tror..

Källor:

http://www.naturvetarna.se/Global/Nyheter%20vetenskap/Jan_09/NV_%201_09_Mljo_styr_over_arv_s.26-29.pdf?epslanguage=sv

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3573

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2842a=4431l=sv

http://www.fof.se/tidning/2007/5/stressad-honshjarna-gar-i-arv

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406artikel=2994162

Och tack världens bästa Robin som hjälpte mig med hundarna, höll i dem och var sällskap åt dem och hämtade hamburgare och godis ifrån fiket =) Vad gjorde man utan en femåring?

Buffa blev BIR, BIG-1 och placerade sig som BIS-3:a! Hon var en smula högljudd utanför ringen när Tina skulle hålla henne, haha, men det gick jättebra i ringen!

Bella blev BIR, Beppe BIM - Grattis Roger Petter!
Ferdinand blev 2:a med HP
Moltas blev också 2:a med HP och Alva, samma där, 2:a med HP
Om jag minns rätt blev Molly 3:a och Signe 4:a? Inte helt säker på om jag vänder på steken här..

Och lördagkvällen blev inte så lång, det kändes att man jobbat lång tid med utställningsförberedelser..=)

Och så blev det söndag..

Efter frukost och hundkissande så for vi iväg till Mjölby. Vi var där i tid, tänkte att valparna ska få känna in miljön ordentligt. Men de brydde sig lika lite om miljön idag som de gjorde igår.. De busade och lekte och sov.
I Mjölby var Tuwa, Bella, Signe och Ferdinand med.

Tuwa blev BIR, BIG-1 och BIS-4 (valp) ! Hon var så trött så trött, stackarn. Mellan tillfällena vi skulle vara i ringen så sov hon som en stock. Ändå var hon glad och sprang glatt i ringen. Och jätteduktigt. Är så stolt över lilla tuwis som orkade showa lite fast det var sen eftermiddag dag 2 på utställning =) Tack Sofia för godis-support, det gjorde susen=)

Bella blev 2:a och Signe 3:a. Ferdinand blev BIM!!

Vi åkte rätt fort efter valpfinalerna, då var det seeeegt.

Och återigen, älskade unge, som hjälpt mig med Tuwa, fikabröd från cafeterian och framförallt ett otroligt glatt humör, fast det var Robins andra dag också och dagen innan dessutom blev sen.

Nu har vi haft lite mys framför barnprogrammen och ätit, Robin ska i säng. Gissar att han somnar ovaggat ikväll =)
Sen vet jag att det blir bubbel i soffan när Johan kommer hem från kursen, man vill ju höra allt liksom. Nåja, han brukar bubbla på rätt bra efter en kurshelg =) Abbe har varit med Johan på kurs, de har haft lek på schemat. Gissar att Johan har fått ytterligare lite tips om träningssätt och nyttan med lek.

Nu, over and out, jag är skittrött!

testing testing

Tisdagen började med smittskydd. Och sjukdomar. Med Veterinär C-G. Han kan göra de flesta ämnen högintressanta, så även denna dag =) På kvällen åkte vi till Hjortsberga gård. Ett vandrarhem som vi hade helt för oss själva. Pär och Marie kom också en sväng och hälsade på. Sen blev det inte mycket mer gjort. Vi avslutade med lite käk och hoppade i säng.

Dag två var stress. Enormt intressant. Även om jag läst stress förut så får man med ny erfarenhet nya synsätt. Och så även denna gång. Denna kväll gick hjärnan på högvarv. Mia diskuterade problem med Sam och agilityn. Hur han stressade vid slalomet. Där har jag en tidigare erfarenhet när jag körde agility med Doris och hur hon blev stressad av flera moment. Då visste jag itne att jag handlade rätt, men denna kurs gav en sorts facit på det. Så jag rekommenderade att inte kasta boll efter slalomet till Sam. För att stress gör att man tappar koncentrationen. Och att Sam visste att efter pinnarna kommer jakten fick honom att tända till och stressa mer än han behövde, han tappade koncentrationen och det gick inte bra. Även finmotoriken försvinner. Jag tipsade om att istället lägga godis direkt efter pinnarna, skippa jaktmomentet och kanske skippa klickern som ger honom höga förväntninger (frustration) för att han redan då vet vad som ska komma.. Även om jag ser klickern som ett fantastiskt redskap så ser jag också hundar som är stessade av den. Mia lyckades jättebra när hon testade, här kan ni läsa om det, i Mias blogg > Mia har skrivit en mycket bra sammanfatning om vår dag med stress, om sömnbrist och matens inverkan också, förutom om stress i träningssammanhang.

Ja, och så planderade vi en kurs också. En teoretisk kurs på 5 gånger, där man får lära sig mer om hur hundar fungerar. Sista gången blir med hund, då tar man med hunden och går igenom språk, signaler och beteenden. det ska bli spännande att starta den här kursen. mer om den i kommande nyhetsbrev!

I vilket fall, 3 kalasdagar där hjärnan gått i högvarv. Knappt så man släppt det än faktiskt=)
Tänk om man kunde få plugga jämt! =)